Karin Willén

Group show at the industrial site of Grängesberg, Dalecarlia, Sweden, in the former house of machinery of the mining industry. Curator: Maria Backman. Exhibitors: Karin Willén, Maria Backman, Nisse Bergman, Karin Häll, Margareta Klingberg, Afrang Nordlöf Malekian, Hann Sjöberg, Christian Quinteros Soto.  Catalogue texts: Paulina Sokolow. Graphic form poster and Catalogue: Karin Willén

Excursions n°3

Video, audio track, table with employee magazines from the 1960s for the Korsnäs Marma AB forestry company. Text: Paulina Sokolow. Swedish text far bottom. 

We move forward through a forest. Trees, roots, the occasional wood anemone reveal the season, sudden ditches, stumps, and boulders. The untrained eye sees more or less what is expected in a forest. But what one doesn't know, one can't see. A more seasoned eye identifies newly thinned young forest, scarified clear-cuts, spruce plantations, and older protected forest.

As we journey through the landscape, it changes character. Not because its appearance shifts, but through the stories that unfold, piece by piece. Various male voices reveal different ages and the land goes from being divided into smaller forest warden areas with fairytale names, overseen by old men who knew every single pine tree, to being absorbed into increasingly larger corporations with principals in big cities far away. Human activity in the forest intensifies as the demand for pulp soars. Manual labor is replaced by increasingly large machines and vehicles.

In addition to accounting for the various shifts that forestry underwent, the voices revolve around a particular person, Paul Willén, the forester and the artist's father, who was manager of Korsnäs Marma's forest holdings on the Hållnäs peninsula in Norduppland in the 1960s. Stories told by those who worked in the forest industry at the time paint a contradictory picture of a strong personality with both good and possibly less good sides. Above all, he was the bearer of new ideas  and methods, other than those prevailing in the rural och off forest environment in Hållnäs. He had attended university and trained as a forester. His mission, as an avatar of the times, was to intensify the planting and care of growing forests, and the harvesting itself, felling larger areas in a shorter time. A picture emerges of the workers' pride in their profession, a desire to prove themselves capable and competent in front of the educated managers who belonged to a different sphere. In the film, three individuals who worked as loggers in their youth are interviewed, and they speak from their role as participants in family-owned farms with their own forests. But in glimpses, cracks become visible. In the film, a dull undercurrent of melancholy is sensed in the face of an increasingly efficient and machine-heavy forestry.

Next to the film about the artist's father, there is a table with magazines. They are the employee magazines of the Korsnäs forestry company in a few issues from the sixties, the decade that saw the biggest and most drastic upheaval of forestry, with mechanization and hormone-disrupting spraying. Karin Willén's project is at the same time a quiet portrait of a father, told by people the daughter may have known as a child. Men who talk about Paul Willén with tenderness and respect while their voices tell their own story from their own perspective, from their lives and professional roles. At the same time, Boreal Excursion constitutes a clear-sighted reckoning with an industry that has exploited nature in a way that can only be described as brutal.

Exkursioner n°3

Video, ljudspår, bord med personaltidningar från 1960-talet för skogsbolaget Korsnäs Marma AB. Text: Paulina Sokolow. Svensk text.

Vi rör oss framåt genom en skog. Träd, rötter, en och annan vitsippa avslöjar årstiden, plötsliga diken, stubbar och stenbumlingar. Det ovana ögat ser ungefär vad som förväntas att se i en skog. Men det man inte vet, det ser man inte. Ett mer vant öga identifierar nygallrad ung skog, markberedda hyggen, granplantering, och äldre sparad skog.

Vartefter vi färdas framåt i landskapet ändrar det karaktär. Inte för att det skiftar i utseende, utan genom berättelserna som rullas upp, bit för bit. Olika mansröster avslöjar skiftande åldrar och marken går från att vara uppdelad i mindre skogsvaktarområden med sagolika namn, övervakade av gubbar som kände till varenda enskild tall, till att sugas upp i allt större koncerner med huvudmän i stora städer långt bort. Människans framfart i skogen intensifieras vartefter efterfrågan på massa rusar. Handens arbete förbyts i allt större maskiner och fordon.

Utöver att redogöra för de olika skiftena som skogsbruket gick igenom, kretsar rösterna kring en särskild person, Paul Willén, jägmästaren och konstnärens pappa, förvaltare av Korsnäs Marmas skogsinnehav på Hållnäshalvön i Norduppland på 1960-talet. Historier berättade av dem som arbetade i skogsindustrin då, målar fram en motstridig bild av en stark personlighet med både goda och eventuellt mindre goda sidor. Framför allt kom han med andra idéer och från en annan miljö. Han hade gått högskola och utbildat sig till jägmästare. Uppdraget var att intensifiera plantering och skötsel av växande skog, och själva skördandet av skog, ta ner större arealer på kortare tid. Fram träder en bild av arbetarnas stolthet över yrket, en vilja att visa sig dugliga och duktiga inför de utbildade cheferna som tillhörde en annan sfär. I filmen intervjuas tre som i sin ungdom arbetat som skogsarbetare och de utgår från sin roll som delaktiga i familjeägda lantbruk med egen skog. Men i sprickor som gör sig glimtvis synliga. I filmen anas en dov underström av vemod inför ett allt mer effektivt och maskintungt skogsbruk.

Invid filmen om konstnärens pappa står ett bord med tidningar. Det är skogsbolaget Korsnäs personaltidning i några nummer från sextiotalet, det årtionde som såg den största och mest drastiska omvälvningen av skogsbruket, med mekanisering och hormonstörande besprutning. Karin Willéns projekt är på samma gång ett stillsamt porträtt av en pappa, berättat av personer som dottern kan ha känt som barn. Män som pratar om Paul Willén med ömhet och respekt samtidigt som deras röster berättar sin egen historia ur sitt eget perspektiv, från sina liv och professionella roller. Samtidigt utgör Boreal Exkursion en klarsynt uppgörelse med en industri som exploaterat naturen på ett sätt som inte kan benämnas som något annat än brutalt.