Riksordförande KRO 2004 – 2013
Ordförandeskapet av Konstnärernas riksorganisation, en av ”självorganiserade” konstnärliga kollektiva samarbeten i form av medlemsorganisation, gav möjlighet att utveckla tidigare konstnärliga arbeten kring en samhällsintegrerad konstnärsroll i större skala och med andra metoder. De åtta åren som ordförande kan beskrivas som en iscensättning av rollen som ordförande mot omvärld, media, politik och förvaltning. I dialog med konstnärer och i samarbete med anställda och förtroendevalda utforskades kollektiva processer i ett intensivt utvecklingsarbete. Efterhand vilade förvaltande uppdrag tyngre med uppgifter som till exempel att följa och implementera det nya MU–avtalet.
Sammanfattande lista över lite av det som hände under mitt ordförandeskap:
Intensifierat i lobby- och påverkansarbete på statlig, regional och i viss mån kommunal nivå genom medverkan i press, radio och tidningar och egna debattinlägg, nya förslag som nytt avtal om utställningsersättning och regionala resurscentra och en förnyad dialog med medlemmar bl a genom Konstnären.
Omförhandling med Kulturrådet och statliga utställande institutioner av avtal som reglerar utställnings– och medverkansersättning. Kommunikatören Hanna Isaksson, senare verksamhetschef, kläckte begreppet MU-avtalet och en nationell kampanj för att implementera avtalet, se till att avtalet började användas, lanserade. Ett tätt samarbete med Sveriges konstkonsultenter var en förutsättning för den nationella utrullningen av utbildning om och lobby kring avtalet, Kulturrådet lyfte MU-avtalet och kampanjen högt i pågående arbete med omläggning av den statliga kulturpolitiken genom samverkansmodellen. KRO fick god hjälp i att leda den komplexa och omfattande nationella kampanjen av konsulten och utbildaren Arne Leeb. Juristen och konstnären Erik Hellsten tillsammans med Hanna Isaksson jobbade fram MU-boken, där bland andra konstnären Miriam Bäckström delade sina strategier kring avtal och betalning för visning av verk och arbete – utställnings– respektive medverkansersättning.
Organisationsutveckling medlemsorganisation och kansli med tätare samarbete mellan KIF och KRO som efter min tid utmynnat i ett samgående. Ett arbete i syfte att också införliva Skulptörförbundet gav tyvärr inte resultat på samma sätt. En regionreform med mål om att slimma organisationen från att ha en mängd olika lokala föreningar till några få regionala initierades innan min tid och genomfördes med effekt av att mer medel koncentrerades centralt i organisation. Det möjliggjorde ett starkt kansli med bland annat en ny tjänst för en politisk sekreterare, men slog också sönder en del av det kvarvarande lokala engagemanget. Det är glädjande att se att KRO efter min tid lyckats återaktivera medlemmar i den nya organisationsstrukturen.
2005 ledde jag en grupp för utvecklig av tidningen Konstnären. Vi fick fantastiskt fina inspel från Per Wirtén Arena, Jonas Nobel konstnär, Karin Johnson och Anders Lindgren, konstnärer och styrelseledamöter KRO och målet blev en tidning med angelägenhet bortanför en profil som ren medlemstidning. Musikern och journalisten Martin Ågaard anställdes som redaktör och tillsammans med grafiska formgivaren Nille Svensson utvecklades en ny tidning vad gäller både form och innehåll. Föfattaren och journalisten Anders Rydell tog efter några år över som redaktör. Som ordförande ingick det i mina uppgifter att uppmärksamma tidningen på aktuella händelser inom konstnärspolitiken samt att skriva ledare, ofta tillsammans med den politiska sekreteraren bla Anders Gustavsson och Malin Åberg-Aas.
Jämställdhetsprojekt med beställning av Konsten – så funkar det (inte) av Vanja Hermele
Kompetensutveckling för medlemmar och område är ett viktigt åtagande för en branschorganisation. Eva Månsson, numer verksamhetschef på KRO, skrev en ansökan om EU-finansiering som möljliggjorde ett välfinansierat försök i att skapa olika utbildningar – Kulturlyftet. Tillsammans med konstnären Ola Nilsson och konsthantverkaren Päivi Ernkvist, båda också konstkonsulter, utformade jag en kurs i offentlig gestalning som vilade på idéer som sammanfaller med de idéer som den nu aktuella politiken för Gestaltad livsmiljö redovisar. Att tidiga och breda samarbeten borgar för högkvalitativa och sammanbindande gestaltningar av och i levd miljö.
Ordförande representerade KRO i paraplyorganisationen Kulturella och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd KLYS vilket innebar , bevakning av hela kulturlivets frågor och lobbying mot statlig och regional nivå. En av de viktigaste frågorna då, var att se till att regioner gav utrymme för det fria kulturlivet att delta i utformning av regionalt kulturliv, ett arbete som fortfarande kräver bevakning från KLYS sida.
Ledamot i Konstnärsnämndens styrelse 2004 – ca 2008, en tid då tyvärr bildkonstnärernas ställning på Konstnärsnämnden delvis försvagades genom bl a mindre andel av långtidsstipendier. En idé och vision om likhet mellan konstområden och stipendieutdelningen etablerades på myndigheten till trots för bildkonstnärernas (och hantverkarnas) ojämförligt dåliga levnads– och yrkesvillkor (illustrerade med medelinkomster vid gränsen på existensminimum). Samt mindre tydlighet från myndighetens sida än önskat på Bildkonstnärsfondens särställning. De medel som Bildkonstnärsfonden fördelar som stipendier, allmän visningsersättning, är i själva verket en kompensation för uteblivna upphovsrättliga inkomster till konstnärerna. Medlen är därmed inte bidrag i vanlig bemärkelse utan kan jämställas med författarnas biblioteksersättning. Den allmänna visningsersättningen, till skillnad från författarnas antal boklån på bibliotek, vilar på ett undantag i upphovsrättslagen som minskar bildkonstnärers upphovsrätt och möjlighet ta betalt för utfört konstnärligt arbete och verk. Arbetsstipendier till bild– och formkonstnärer har i princip legat på samma nivå räknat i kronor sedan början av 2000-talet vilket innebär en kraftig reell minskning under perioden. Med högre höjningar av den allmänna visningsersättningen OCH bidragsanslag mot bild och form på likt sätt som andra konstområdens rena bidragsanslag. Skulle bildkonstnärerna möjligtvis återigen kunna stödjas på ett sätt som liknar målsättningarna i det ursprungligen framsynta stipendiesystemet och som motsvarar idén för Bildkonstnärsfonden.
